Det här inlägget blir lite annorlunda. Jag har verkligen fastnat för dokumentärer just nu!
En som jag verkligen rekommenderar är ”Minimalism – A documentary about the important things”. Visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av den men valde att kolla på den eftersom jag tänkte att jag kunde få inspiration till att rensa bland mina överflödiga ägodelar, vilket jag också fick!
I dokumentären får man höra olika personer som lever minimalistiska liv berätta om varför de valt att göra det och hur de bar sig åt. Vad innebär minimalism då, kanske ni undrar, och det är väl kanske på sin plats att klargöra det innan jag skriver vidare. Titeln beskriver ju att det handlar om ”de viktiga sakerna”, som ju egentligen inte alls är just ”saker”. Jag hittar ingen egentlig definition för den här innebörden att dela med mig av här så får försöka förklara som jag uppfattat det istället!
Minimalism är att begränsa antalet prylar man tar in i sitt liv. Överflödiga saker är en belastning och hindrar en från att fokusera på det som verkligen betyder något, så som hälsa och relationer. Alla saker man har ska fylla en funktion eller tillföra glädje i ditt liv.
Till en början i dokumentären får man följa de två huvudpersonerna kan man säga. De hade tidigare klättrat på karriärstegen och tjänat massor av pengar vilket gjorde det möjligt för dem att köpa en massa, massa prylar. Men i takt med de ökade lönerna, befordringarna och prylbergen ökade även deras missnöje. Lyckan infann sig aldrig hur mycket pengar eller prylar de än skaffade sig. Så småningom upptäckte de ”livsfilosofin” minimalism där man istället strävar efter mindre saker och vågar välja en annan bana i livet än den som ger mest pengar. I sina lov som minimalister upplever de mer livskvalitet och delar numera med sig av sina upptäckter genom att föreläsa, genom sina böcker och sin blogg.
De andra personerna i dokumentären har liknande historier att dela med sig av, hur de har funnit lycka genom att ha mindre (materiellt sett). Vissa har downsizat sitt boende för att kunna jobba mindre, en annan har inget boende alls utan reser ständigt omkring med alla sina ägodelar i hela världen i en resväska.
Det jag gillar med den här dokumentären är inspirationen och tankeställaren man får när man ser den. Det är något otroligt hoppfullt i faktumet att man kan skapa sin lycka själv, och den behöver inte kosta en massa pengar! Man får också höra forskare berätta om det mänskliga beteendet och varför vi generellt sett strävar efter MER hela tiden.
Sedan jag sett denna har jag rensat ut flera saker jag hållt fast vid länge och sparat som mina finaste ”klenoder”, och vet ni, det känns jätteskönt och befriande! Vet inte hur nära att bli en minimalist jag kommer komma, men försöker påminna mig om att om prylarna inte tillför mig något värde (att jag använder dem eller att de gör mig glad) så måste jag kunna släppa dem!
